Natali Felicia - psykbunkern

Natali Felicia Bergqvist, artist, låtskrivare och kompositör.

Med närhet till teatern och scenen under uppväxten var det inte alltid så att Natali ville ställa sig själv i rampljuset, det som hände på scen var till för att iaktta och berätta om och musiken blev en naturlig källa till den formen av uttryck. Med bakgrund i gospelkör går hennes musik ofta ifrån mallen för vad pop är och fångar det filmiska och ger lyssnaren tillträde till bilder från Natalis värld.

Allt tog sin början vid open mics i Stockholm och växte vidare. 2015 släppte hon låtarna Used to be och Easy Ride som båda nådde internationell uppmärksamhet och fann ett långvarigt samarbete med producenten Andreas Grube, som 2018 resulterade i debutalbumet Wrong Era. Under de senaste två åren har Natali skrivit på ny musik samt komponerat för bl.a. den Svenska Tv-serien Bäckström (Brave New World, Strangers) och för film och TV internationellt, tillsammans med den Amerikanska kompositören och producenten Eric Rosse (Tori Amos).

Natali har utvecklat ett soundscape som sammanflätar det vidsträckta med det omfattande, det klara med det mystiska. Aktuell med låten Dream of You som ger oss en introduktion till ny musik från Natali under hösten 2020. Dream of You är en låt Natali levt med länge, olikt andra behöver den tid på sig för att känna in, låta ord landa en lång stund i kroppen för att sedan sjungas ut. Ett farväl, vemodigt och mjukt.

”Jag får ofta höra att jag är känslig, och känslostyrd vilket till en början kanske klingar annorlunda, men jag har idag förstått att min känslighet är för att jag är nyfiken och jag vill lyssna vilket gör mig stundvis hudlös.” Dream of You är pop som vågar vara hudlös. Natali säger: ‘’motsatsen till dunkla drömmar men ändå vän till The Mamas & the Papas ”Dream a little dream of me”.

Är du en drömmare Natali nu 2020?

”Jag är skör och stark men kreativitet är för mig lika med problemlösning. Och jag vill berätta historier. 2020 har varit fram tills nu ett omvälvande år. Vi kan inte återgå till det ”normala” om det ordet ens finns på riktigt, förkovring är en frihet, det finns en absolut obruten kontinuitet precis som livet här i universum. Som Tjechov sa, ”blomman som vilar i den mörkaste trädgården måste springa till liv”… det är klart att jag drömmer, ja absolut är jag en drömmare.”